Under de senaste åren har min hobby varit att plugga. Egentligen började det redan innan examen. Efter en funderare kom jag fram till att det jag gör i vardagen för att det är kul och för att träffa folk, det är att plugga. Det jag gillar bäst med att studera är att känna hur jag lär mig mer och kan mer över tiden. Det är som att spela World of Warcraft eller Candy Crush fast det jag samlar är kunskap och inte poäng, eller, kanske lite poäng också. Steget från XP i WoW till högskolepoäng i studentportalen är inte så långt.
Många ser studier som en nödvändig passage till det jobb de vill ha. Ofta räknar de inte med att använda särskilt mycket av det de lärt sig i skolan, “den riktiga kunskapen får man i arbetslivet ändå”. Skulle kunskapen ändå vara användbar, hur många kommer ihåg det de läste i någon kurs för fem år sedan? Jag skulle personligen inte kunna redogöra för mycket av kursen “Användbara system” som jag läste 2008. De lilla fragment jag minns skulle kunna sammanfattas på en sida text.
Med det i åtanke så är frågan om jag kan räkna hem den kunskap jag tänker mig ha vunnit av alla dessa dessa kurser? Jag har läst högskolekurser i sju år nu, om jag hade lagt rekommenderat antal timmar på dem blir det över 10000 timmar. På den tiden hade jag enligt säkra källor kunnat bli violinvirtuos på världsnivå, istället har jag ägnat tiden åt något som inte ens fastnar?
Men sen började jag läsa kurser med vissa överlapp på tidigare kurser, det jag märkte var att ibland blev mina svar och tankar misstänkt lika det som lärdes ut. Jag kunde inte minnas att det är något jag läst eller var jag läst det, så till en början antog jag förstås att det bara var min fantastiska briljans som gjorde att jag kunde tänka rätt. Men efter ett tag så fick jag ändå en känsla av, jo, men läste jag inte något liknande i en kurs någon gång? De där smarta tankarna jag tyckte mig komma på var helt enkelt baserade på saker jag lärt mig tidigare och som hjärnan hade lagrat åt mig, inte på ett explicit sätt som i ett uppslagsverk, utan på ett dolt sätt, som den kunskap som är lagrad i ekorrens beteende när den samlar nötter inför vintern.
Det kopplar också till vad som händer när vi lär oss något. Till stor del involverar det såklart att vi memorerar en massa kunskap. Fyra P inom marknadsföring, MR=MC i ekonomisk teori och att hippocampus krävs för att kunna lagra våra minnen. Just hippocampus är intressant här,den krävs för att lagra explicita minnen. Men alla minnen är inte explicita. Personer som saknar förmågan att bilda nya minnen har kunnat lära sig utföra fysiska övningar, trots att de inte minns själva övningsaktiviteten. Den andra stora delen av att lära sig något är hjärnan konfigureras om lite grann. Nya synapser skapas och tankar som påminner om de du har tänkt blir enklare. Detta görs på en mätbar, fysisk, nivå, och du behöver inte minnas att det gjordes för att få ut fördelen av det.
Så för alla som tror att ni har glömt allt ni läste för 20 år sedan, ha tröst i att även om ni inte längre kan återge formlerna för för kemisk oxidation från huvudet så har er hjärna fortfarande för alltid blivit omkonfigurerad av själva övningen i att lära er det. I en vild gissningslek i att ta fram formlerna igen kommer ni framstå som många gånger intelligentare än den som inte lärt sig motsvarande en gång i tiden.
Det hela byggs på av att använda djupinlärning, som rent generellt är effektivare för att lära sig, men också rent konkret innebär att du övar din hjärna på att tänka i rätt banor. Snarare än att öva hjärnan på att memorera text utan förståelse för dess innehåll.